fredag 31 juli 2015

Glädje

Temat för dagen hos Fröken Foto hade inte kunnat passa bättre. GLÄDJE. Efter de här dagar på en mycket bra fotokurs är huvudet fullt av information, inspiration och teknikkunskap. De fyra månadernas manuella inställningar i kameran utifrån magkänsla och många tagna fotografier har jag nu fått tekniska förklaringar till.

Naturens detaljrikedom är en källa till glädje.

De där aha-upplevelserna har ständigt återkommit under kursen där många många fotografier producerades. Dagens foton är inte fotograferade på kursen utan tidigare i sommar. Glädjen över att förstå kameran bättre och inte bara utifrån magkänsla. Också glädje över att inse vilka möjligheter det finns att vara ännu mer kreativ då man börjar förstå tekniken. 

Solens ljus skapar glädje en sommar som den här.

En kurs där fotoövningarna placerades i vackra miljöer. Gamla kulturmiljöer, båtfärd, fiskeläge, hav, intressanta detaljer och stora forsar. Åter hemma och mycket glad att jag åkte på kursen.

Vill du vara med eller se de andra deltagarnas tolkning av glädje? - Klicka här!

torsdag 30 juli 2015

Äntligen är det dags!

För två år sedan prövade jag det är med blogg för att jag var nyfiken på vad det var. Tyckte som ni säkert förstår att det var en riktigt trivsam sysselsättning. Alla mina bilder togs då med min mobilkamera för det var det jag hade. Nöjd och glad. Av en slump - via en annan blogg - hakade jag på en fotoutmaning. Att på ett år tolka 365 ord. En mycket rolig sysselsättning. Kreativ och nätsocial på ett positivt sätt.


Efter ett par månaders med besök på de andra 365-deltagarnas bloggar insåg jag begränsningarna med en mobilkamera. Fortsatte glad mitt deltagande av tolkningar medan en önskan kom att kunna köpa en egen systemkamera växte allt starkare. Ibland när man önskar något riktigt mycket kan den faktiskt ske. På min födelsedag för ett år sedan överraskade familj och släkt med en systemkamera. Och jag log som en sol!


Sedan fortsatte jag utmaningen med att fotografera med halvautomat. De där inställningarna där man ser halvfigur, horisont och så vidare. Och för fyra månader sedan tog jag modet till mig att börja fotografera helt manuellt och sedan dess fortsatt med det. De samtal som fördes via utmaningen fick jag veta att den fotograf som höll i utmaningen skulle ha en sommarkurs. Fyra heldagar med lektioner, fotografering och bildredigering.


Det kom precis rätt i tid. Kände att det var precis det jag behövde efter min mors och sedan Gokillens bortgång. Sedan är det ju det här med fotografering... man kommer hela tiden på nya saker som man vill ha. Nästa födelsedag, nu i år, hade familjen och släkt gått ihop om ett teleobjektiv och jag log återigen ett stort leende av lycka. Äntligen kanske jag skulle kunna fånga mångubben på bild. :-) Och nu var det äntligen dags - jag har åkt på fotokurs. Lämnade familjen hemma och åkte norrut, till Norrbotten, för att lära mig mer om fotograferandes konst. Som du förstår är det här inlägget schemalagt. Men om ett par dagar är jag tillbaka igen och ska berätta om mina dagar på fotokursen.

tisdag 28 juli 2015

Herbarium

En av de soliga dagarna förra veckan plockade jag fram min gamla växtpress som jag har fått. En gammal i trä, väl använd men inte av mig. Tänker att det vore roligt att göra ett eget herbarium, en egen växtsamling.

Gammal växtpress

Två växter plockades. En vildvuxen baldersbrå och en rabattväxt toppklocka. Baldersbrån med tunn stjälk medan toppklockan har en kraftigare stjälk.


Det blir ett försök att se hur länge de måste ligga i press innan de torkar. Naturligtvis olika tid då de är olika i grovlek. Jag ska pröva mig fram. 

Baldersbrå

Jag tänker att det ska bli ett herbarium av växtligheten som finns på gården och längst dikeskanterna. Ett herbarium av byaväxterna.

Toppklocka eller byaskvaller

Ett fint sommarnöje som jag kan hålla på med i flera somrar. Kanske en blomsterfamilj per sommar...

söndag 26 juli 2015

En bukett pioner

Jag har inga pioner i trädgården, men för ett tag sedan fick jag en bukett vita pioner. De står ännu så vackert på köksbordet! En knopp som inte har slagit ut. Kanske den gör det. Kanske inte.


Pionerna på bordet utstrålar styrka och skönhet. Den här buketten utstrålar också en slags okuven vilja att bara fortsätta blomma även då den inte längre står i ute med rötterna i marken utan med stjälken i vasens vatten. Oerhört vacker!


Sköna Hems websida hittade jag lite rolig fakta som att de kan bli 100 år och räknas till örterna.

Styrka beror inte på den fysiska kapaciteten. Den beror på den okuvliga viljan. /Mahatma Gandhi
~~~~~~~~~~
Strength does not come from physical capacity. It comes from an indomitable will. /Mahatma Gandhi

fredag 24 juli 2015

Natur

I måndags åkte jag ut på en tur för att försöka spana efter älg. En vacker och solig norrländsk kväll vid 21-tiden. Underbara norrländska sommarkvällar! På vintern, om ett halvår, mörkt med bara några timmar med dagsljus varje dag. Nu precis tvärtom. Här kommer några foton från kvällen.

Kvällsljus över ån och taigan, stora barrskogsbältet.

Klockan 21 längst byavägar

Baldersbrå

Kvällssol över sjön

Jag fick frågan i ett tidigare inlägg om jag hade fått se någon älg då jag åkte ut den här kvällen. Ja, det fick jag. En ung pinntjur som länge betraktade mig medan jag fotograferade innan den bestämde sig att i lugn och ro promenera över vägen. Med pinntjur menas att den inte fått några ordentliga horn utan endast ett par pinnar som sticker fram under basthuden. 

Pinntjur i vägkanten


Det här är mitt bidrag till Fröken Fotos utmaning Natur. Vill du se andras tolkningar eller vara med? - Klicka här!

onsdag 22 juli 2015

Att välja rätt nyans

Idag är det varannan minutsväder - som en gammeldags sommardag. Luften är varm. Ena stunden molnigt. Sedan en spricka i molnet och solen skiner med full kraft. Några minuters varmt sommarregn. Och så där tycks det hålla på idag. I tre dagar har det varit strålande sol och i dag känns det nästan som en finvädersdag. När vädret ändras utomhus så ändras också ljuset inomhus. Extra påtagligt blir det när jag sitter med en färgkartor och funderar på nyanser av vitt och natur.


Köket är från slutet av 70-talet, kanske början av 80-talet, i klassiskt furu. Köksskåpens dörrar i gedigen trä rakt igenom. En gulnad furu som ger en ombonad och varm känsla. Den klassiska furuboaseringen runt kökets väggar har en mer grågul karaktär då de inte är lackade. Jag gillar boaseringens nyans mycket. Däremot behöver köksluckorna en uppfräschning. Ny lack eller ett färglager.

Jag tror man präglas av sin barndom. Hos mig var allt vitt fastän jag växte upp på 70- och 80-talet. Har alltid tyckt om det ljusa, men gärna med färgglada och mönsterinslag. Köket var trivsam och ombonad när vi köpte huset. Ett riktigt lantligt kök. Så småningom målade jag väggarna ovanför boaseringen vita. Nu är det dags att ta hand om köksluckorna. Tänker inte köpa nya utan återbruka de som redan finns med en uppfräschning. 


Nyanser av vitt - det är svårt... Varmvitt eller kallvitt? Varmvitt åt natur eller kallvitt mot grått? Eller vitt med ett inslag av någon annan färg? När jag sitter och tittar på färgerna och vädret ändras utomhus, då ändras ljuset i köket och också färgprovernas nyanser. Det tåls att fundera mer på det här med nyanser av vitt... svårare än vad jag hade tänkt.

tisdag 21 juli 2015

Trädgårdsrabatten nästan klar

Nu är den runda rabatten nästan klar. Några perenner måste köpas in, men jag vet inte vad jag vill ha. De blommor som nu är planterade i rabatten är växter som fanns i den gamla rabatten samt en växt som jag delat från en annan rabatt här på gården.

En blomsterfavorit, stäppsalvia, fick flytta med från den förra rabatten.

Praktbetonikan (tror jag det är) hade flyttat själv till den gamla rabatten och får vara kvar i den nyfixade rabatten.

Vitblommig purpurklätt tror jag den här vita söta växten heter. Några plantor fick flytta över från en annan rabatt.

Vattenmätaren ställdes tillbaka.

Även gullviva sattes tillbaka från den ursprungliga rabatten.

Nu kommer en fråga till dig - har du tips på växter som skulle passa i den här rabatten som har sol från alla tre väderstreck utom norr? Som du ser är det lite glest med växter, men inget ogräs längre. :-) Och så småningom kommer plåtkanten att bli rostig och fin.

måndag 20 juli 2015

Tacksamhet - att gräva i jorden

Idag är det måndag och dagen för reflektion över den gånga veckan. Men först tänker jag berätta om gårdagens projekt. Igår var det verkligen en intensiv dag! En rabatt grävdes om, lupiner klipptes bort så att en ung aroniabuske och ung syrén inte ska försvinna i alla lupiner. Vi har nästan en lupinåker på baksidan av huset som vi håller i schack. Lupinerna vill jag inte de ska sprida sig då det är en art som tar över allt och konkurrerar bort alla andra växter. Och sedan har jag en vision om att göra en liten trädgård där lupinåkern är, intill det tänkta orangeriet.

Blomsterrabatt full med blommor och lika mycket ogräs.

Sedan gjorde jag en vegetarisk lasagne på zuccini och champinjoner. Därefter en paj på jordgubbar och rabarber. Och som grädde på moset - en fotosväng för att se om jag kunde hitta någon älg att fotografera. I allt hann jag också njuta av solen, en kaffepaus och promenader med hundarna. Tänk så effektiva en del dagar blir! 

Stäppsalvia en av mina favoritblommor, precis som lavendel.

När huset köptes så fanns en rund blomsterrabatt precis på samma ställe. Vi grävde om den då och planterade blommor. Satt dit ett grönt plastkantband som en gränslinje mot gräsmattan. Förra sommaren kände jag att ogräsen hade tagit kommandot där och de blomster jag ville ha mer eller mindre försvann. Jag bestämde mig för att i sommar ska rabatten grävas om. Så igår började jag och mannen i mitt liv att gräva om rabatten. 

Jag skrapar bort de sista jordresterna från markduken.

En timmes grävande så var växter och jord borta från rabatten. Effektivt arbete. Två återbrukade skottkärror fick bli dagens hjälp. En skottskärra med de växter som ska sparas och en skottkärra med det som fraktades bort.


Det som tog tid var den nya rabattkanten. Jag har bestämt att jag vill ha rost i trädgården. Tycker så mycket om när material blir slitna med tiden och ger en helt annan karaktär än det blanka nya. Plåtskivorna som vi hade behövde svetsas ihop. 


Det hjälpte min man mig med. Även om jag har svetsat själv så kände jag att det var på tok för länge sedan för att jag skulle kunna göra bra svetsfogar. Det ingick som praktiskt moment i min annars väldigt teoretiska gymnasieutbildning en gång i tiden.


Plåtarna är inte rostig nu, men det går ganska fort när de står ute i olika väder att få en rostig yta. Nackdelen var att kanten upptill hade en skarp kant som någon skulle ramla mot. Ett kantband av armeringsjärn svetsades sedan på den vassa plåtkanten. Jag känner mig väldigt nöjd. Det blev så snyggt och tur att någon som kan svetsa också fick göra det. Ny markduk och översta lagret med jord är på plats, men inte riktigt klara. Det fixar vi i veckan.


Jag tänker att jag så småningom också ska lägga ut bilder på både den vegetariska lasagnen, pajen och går kvällens fotofångst. Vilka är då mina tacksamhetglimtar från förra veckan? Här kommer några:
Att göra saker tillsammans
Att solen tittar fram mellan varven
Fått tid att rensa ur 
Sovmornar
Att det är bra ibland att ta hjälp av någon som kan
Grabbarna Grus - Blåöga och Mysfarbrorn
Planering av orangeri
Gräva i rabatter
Vänner
Mitt nya makroobjektiv

Vill du vara med i Evas tacksamhetsutmaning eller se vad andra är tacksam för? - Klicka här! Som Eva skriver - Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

lördag 18 juli 2015

Älgörtsdricka

Nu när det är tider då älgörten blommar är det dags att passa på att göra älgörtsdricka. Smaken påminner om en blandning mellan fläder och honung. God dryck som serveras kall. För er som följt min gamla blogg känner ni att bilderna är från ett inlägg förra sommaren. Älgört kallas också för älggräs och när ni plockar så var noga med att ni inte plockar någon annan flockblommig växt som inte är ätbar.

Älggräs (Filipendula ulmaria L) - i folkmun även kallad älgört

Älgörtsdricka gör du på ungefär samma sätt som fläderblomsdricka. Om du googlar runt på nätet hittar du många olika varianter på vad som kan ingå och hur länge drycken ska stå och dra med blommor. Jag tror inte att du behöver vara så exakt för att få en bra smak. 

Rensad älgört på ett gammalt emaljerat fat.

Förra året plockade jag in ungefär 125 stycken blomklasar av älgört. Jag rensade bort blad och stjälkar från blomklasarna. Jag står gärna ute och rensar då älgörten skräpar ner en hel del. De stora emaljerade faten är perfekt vid rensningen. När man plockar känns det som mycket, men när rensningen är klar blir det inte så mycket kvar.

Ingredienserna

Det här behöver du förutom 125 stycken blomklasar av älgört:
Ca 4,5 liter vatten
2,75 kg strösocker
4 citroner (gärna ekologiska)
20 gram citronsyra (förra året var det den mängd jag hade hemma. Går att använda mer om man vill).

Det går också bra att använda vinsyra istället för citronsyra, ett par av citronerna kan bytas ut mot lime och lite av sockret kan exempelvis bytas ut mot råsocker. Du kan göra lite efter tycke och smak. 

Citroner på en tallrik Gröna Anna, modell och färg som tillverkades mellan 1926-1943. Ett loppisfynd.

Välj gärna ekologiska citroner då skalet ska användas för att göra drickan. Citrusfrukter är ofta hårt besprutade. Hittar jag inte ekologiska citroner diskar jag skalet innan för att få bort så mycket som möjligt av besprutningen. Jag brukar skala av citronskalet med en potatisskalare och skivar sedan citronen. Det vita på citronskivorna skär jag bort för att endast ha fruktköttet kvar. Citron och älgört läggs sedan i en stor kastrull eller i ett kärl. Koka ihop socker och vatten till sockerlag. Därefter tillsätts citronsyran. Den varma sockerlösningen häller jag över blandningen av älgört och citron, lägger på ett lock över bunken och låter stå svalt i 5 dygn.

Den rostfria bunken och rostfria sleven är återbruk köpta på loppis.

Jag silar i två omgångar. Först en grovsilning för att få bort älgörten och citrondelarna. Därefter silar jag genom tygkaffefilter för att få en klar dryck. Tappar sedan upp drycken i rena flaskor och låter stå svalt. 

En gammal emaljtratt från loppis fungerar utmärkt då älgörtsdrickan ska tappas upp på flaskor.

Förra året blev älgörtsdrickan så pass koncentrerad att jag spädde koncentratet med vatten i proportionerna 1 del koncentrerad älgörtsdryck med 6 delar vatten. I fjol drack vi inte upp allt på en gång utan några flaskor fick stå ett par tre månader. Då hade den fermenterats och blivit naturligt kolsyrad. Mycket gott!

fredag 17 juli 2015

Upp och ner

För ett par veckor sedan lyssnade jag på programmet Fotoskolan i Hallå P3 en radiointervju av Emma Svensson, fotograf och grundare till Rockfoto. För en novis som mig i detta med fotografering, men mycket intresserad, lyssnade jag med stora öron. Tyckte mycket om hennes resonemang om skillnader i hur kvinnor och män fotograferas och gestaltas av fotografer och att det inte ska vara så.


Hon menade att det är fotografens ansvar att inte haka på exponeringen av kvinnors kroppar på det sätt som idag görs. Hon poängterade också att modellen också har ett ansvar. Jag kan tycka att det är en upp-och-ner-värld när man gör så stor skillnad. En annan intressant sak som hon lyfte var ljuset när man fotograferar. Hon ansåg att det blev ett intressantare ljus i bilderna när man fotograferar i mulet väder. 


Med hennes tankar i huvudet om att nyttja ljuset en mulen dag passade jag igår på att premiärtesta mitt nya makroobjektiv. Vädret är också så upp och ner just nu. Eftersom jag köpt objektivet för att fotografera insekter så fick humlor bli gårdagens modeller.


Humlor är en fascinerande insekt som anatomiskt egentligen inte borde kunna flyga. Här hänger den upp-och-ner för att fylla på med nektar. Nektarn sugs upp med en snabel och hamnar i en särskild mage som finns i bakkroppen. Visste du att olika humlearter har olika lång snabel och därför besöker olika humlearter också olika blomarter? Det som idag är bekymmersamt är att humlearter dör i allt snabbare takt på grund av jordens höjda temperatur. Det upp-och-ner-vända vädret.


Mellan fotograferingarna satt jag och studerade humlorna flygande fram och tillbaka mellan blommornas kronblad. När de väl landat på kronbladen kröp de runt och var lika många gånger upp-och-ner som rätt-vända. Men när det var dags att flyga rätade de upp kropparna och flög iväg. 


Lite allvarsamt inlägg så här på fredagsförmiddagen. Men en del av livet. Det här är min tolkning av Fröken Fotos fotoutmaning Upp-och-ner. Vill du vara med eller se andras tolkningar kan du klicka här!